Kategoriaren artxiboa: Ermita

Santa Barbara, ermita

(Arg.: Félix Iranzo)

Kokapena

Altza pasealekua, 18 ( 43.316742, -1.931391)

Dokumentazioa

Ermitaren lehen aipamena 1630-1647 urte bitartekoa da: «Yten allaron la liçençia del hordinario de Pamplona para hazer el oratorio o ermita de la calçada». Aipamena San Martzial Parrokiako Kontu Liburuan dago jasota (Donostiako Artxibo Historikoa, Altzako dokumentuak, 3. dok.), elizan gordetako dokumentuen inbentarioan. Ez du dokumentuaren data zehazten, baina XVI. mendearen amaieran edo XVII.aren hasieran izan zitekeen.

Deskribapena

Oinplano angeluzuzeneko ermita edo santutxo txiki bat zen, bi isurkiko teilatua eta horma kareztatuak zituena. Ataripe txiki bat zuen, non egurrezko barra batzuek Santa Barbararen irudia zegoen aldarerako bidea ixten zuten. Kontatzen dutenez, irudiak tamaina handikoa, polikromatua eta balio artistiko txikikoa izan behar zuen. Irudia desagertua dago.

Ermita 1960ko hamarkadaren amaiera arte existitu zen. 1967-1973 urte bitartean eraitsi zuten, Herreratik Altzagainarako igotzen den errepidea zabaltzeko egindako lanen ondorioz.

Santa Barbara

Ermita III. mendean Nikomedian (egungo Turkia) bizi izan zen martir kristaua den santa Barbararen izenpean geratuko da. Bere gurtza San Pio V.a aita santuak berretsi zuen 1568an, santu izendegian santu laguntzaile gisa. Bere eguna abenduaren 4an ospatzen da. Debozio herrikoi handiko santua da. Arriskuaren abokatutzat jotzen da: ekaitzak, artezilariak, artillariak, meatzariak, itsasgizonak. Bolborategiei “santabarbara” ere deitzen zaie. Bere irudia dorre batekin irudikatzen da, bere edertasunagatik bere aitak giltzapetu zuen bezala.

Erreferentziak

 

sortze data: 2012-10-04 / eguneratze data: 2025-07-31

San Jeronimo

Kokapena

Ikus Txipres baserria

Dokumentazioa [1]

  • 1680. El actual ermitaño de Santa María Magdalena, fray Martín de Gamóntiene la intención de hacer o reparar la iglesia o ermita de San Jerónimo.
  • 1688. Una devota quiere entregar a Miguel de Martiarena, ermitaño, una ima-gen de San Jerónimo de limosna para la ermita de Santa María Magdalena
  • 1724. Al año siguiente Miguel de Martiarena denuncia la ruina que amenaza a la capilla de San Jerónimo. Si no se arregla llevará la imagen del Santo a la otra ermita.
  • 1737. Se esta reparando la ermitas de Santa María Magdalena de la Sierra ySan Jerónimo con mucho gasto, se tantea el costo de los bancos de madera.Y sedesea obtener licencia del señor obispo de Pamplona para poder decir misa en laermita.
  • 1740. Se ha hecho la lengua de la campana y se comenta la necesidad de rete-jar la ermita de Santa María Magdalena y el cobertizo de San Jerónimo.
  • 1777. Se prendió fuego la ermita de San Jerónimo.
  • 1862. Ubicación de las ruinas de la ermita de San Jerónimo.

Erreferentziak

  • [1]CALVO BARCO, Angel. “Las ermitas de Bizarain”  IH:autsa Kenduz  IX (2007), 47-101 orr. “Las ermitas de Bizarain” webgunea.
  • TELLABIDE AZKOLAIN, Josu: “Ezagutzen al duzu Altza?” In: Hautsa Kenduz  VI (2001), 63-84 orr.
sortze data: 2012-10-03 / eguneratze data: 2025-07-31

Uba, baserria, ermita

Kokapena: Uba (43.30779, -1.95896)

Dokumentazioa: [1292 Pero Arnalt d’Uhua]; 1362 Hue; 1379 [Hua, Juan de]; 1635 Hua; 1664 Hua; Huba; 1703 Rua; 1719 Huba (ermita); 1733 Hua (basilica); 1764 Huba; 1782 Huba; 1861; 1863 Ntra. Sra. de Uba; 1894.

Oharrak: Leku berean egin zen eraikinearen barruan kokatuta dago ermita. XIII. mende amaieran abizen bera modu ezberdinez aurkitzen dugu idatzita: 1292 Pero Arnalt d’Uhua, 1293 Per Arnaot de Hua, 1297 Per Arnaot de Chua. 1362. urteko dokumentua Martin Gomisen testamentua da, gaskoieraz idatzita, eta bertan dituen jabetzak: “en lo bosc du Hue & en les berges du Hue, en lostau…”, hau da, basoa, hegiak, eta etxea.

laermitadeuba.blogspot.com

“La romería de Uba” In: estibaus.info  (2002/03/..)

“Rehabilitación de Uba” In: estibaus.info  (2003/06/..)

ALTZAKO HISTORIA MINTEGIA: Altza XIX. mendeko kroniketan. Altza en la prensa del siglo XIX. Artiga Bilduma 6. Altzako Historia Mintegia (2008), (K16, 18, 24, 42, 47, 151, 164) 19,21, 26, 37, 38, 100, 101, 111 orr.

ALTZAKO HISTORIA MINTEGIA: Altzako euskarazko kronikak (1921-1936). Artiga Bilduma 7. Altzako Historia Mintegia (2010), (K 31) 15 or.

CALVO BARCO, Angel María: “Santa María de Hua de la Anunciada “La Ermita de Uba”  In: Hautsa Kenduz VI (2001), 95-144 orr.

CALVO BARCO, Angel María: “Santa María de Hua de la Anunciada “La Ermita de Uba (II)”  In: Hautsa Kenduz VII (2001), 87-134 orr.

CALVO, Angel: “Romería de Uba” In: estibaus.info (2009/06/27)

CALVO BARCO, Angel: “Nuevos tiempos para la ermita de Uba” In: Hautsa Kenduz XI (20011), 151-156 orr.

CALVO, Angel: “Norberto Chiapuso in memoriam” In: estibaus.info (2011/02/..)

CALVO, Angel: “La romería de Uba de este año” In: estibaus.info (2011/05/13)

HERRERAS MORATINOS, Beatriz: Altza Historia y Patrimonio. Artiga Bilduma 4, Altzako Historia Mintegia (2001), 43-44 orr.

INZAGARAY, Ramón: “La Capilla de Uba” In: Hautsa Kenduz II (1994), 97-107 orr.

LANDA IJURKO, Iñigo: “Altzako etxeak eta baserriak dokumentuetan”, In: Altza, Hautsa Kenduz XII (2013), 21-67 orr.

LANDA IJURCO, Iñigo; ETXEBESTE GONZALEZ, Juan Carlos: “Altza XIV. eta XV. mendeetan” In: Hautsa Kenduz III (1996), 51-71 orr.

ROQUERO USSIA, Mª Rosario: La vida cotidiana en Altza en los siglos XVII y XVIII. Artiga Bilduma 2. Altzako Historia Mintegia (1997), 21, 46, 95 orr.

ROQUERO USSIA, Mª Rosario: La vida de Altza a través de sus actas municipales (1843-1900). Artiga Bilduma 5. Altzako Historia Mintegia (2002), 83, 84 orr.

TELLABIDE AZKOLAIN, Josu: “Ezagutzen al duzu Altza?” In: Hautsa Kenduz VI (2001), 63-84 orr.

ZAPIRAIN, David; MORA, Juan Carlos: Altza: De los cubilares al Concejo. Formación y características del régimen jurídico-político altzatarra. Artiga Bilduma 1. Altzako Historia Mintegia (1996),17 or.

sortze data: 2012-10-02 / eguneratze data: 2025-07-31