Egilearen artxiboa: Malobra

Portua baserria

PORTUA, PORTUCHA

ROQUERO USSIA, Mª Rosario: La vida cotidiana en Altza en los siglos XVII y XVIII. Artiga Bilduma 2. Altzako Historia Mintegia (1997), 95 or.

ZAPIRAIN, David; MORA, Juan Carlos: Altza: De los cubilares al Concejo. Formación y características del régimen jurídico-político altzatarra. Artiga Bilduma 1. Altzako Historia Mintegia (1996), 26 or.

sortze data: 2012-12-05 / eguneratze data: 2016-06-03

Akular baserria

AKULAR (6F)
Dokumentazioa: 1626; 1635; 1703; 1719; 1764 Acular grande; 1782 Acular mayor; 1805; 1861; 1862 Acular-aundi; 1863 Acular-aundía; 1894.

LANDA IJURKO, Iñigo: “Altzako etxeak eta baserriak dokumentuetan”, In: Altza, Hautsa Kenduz XII (2013), 21-67 orr.

ROQUERO USSIA, Mª Rosario: La vida cotidiana en Altza en los siglos XVII y XVIII. Artiga Bilduma 2. Altzako Historia Mintegia (1997), 95 or.

ZAPIRAIN, David; MORA, Juan Carlos: Altza: De los cubilares al Concejo. Formación y características del régimen jurídico-político altzatarra. Artiga Bilduma 1. Altzako Historia Mintegia (1996), 26 or.

sortze data: 2012-12-05 / eguneratze data: 2016-06-09

Estibaos baserria

ESTIBAOS (5E)

Dokumentazioa: [1390 “campo de Estibaus”]; 1465 Estibaos; [1516 Petri Martinez de Estibaos]; 1620; 1626; 1635 Estibares; 1703 Estibao; 1719 Ituios; 1764 Estibaus; 1782 Estibaus; 1861 Estibao; 1862 Estibaus; 1894 Estibaus-aundi.

Oharrak: Oinetxea.

LANDA IJURKO, Iñigo: “Altzako etxeak eta baserriak dokumentuetan”, In: Altza, Hautsa Kenduz XII (2013), 21-67 orr.

ROQUERO USSIA, Mª Rosario: La vida cotidiana en Altza en los siglos XVII y XVIII. Artiga Bilduma 2. Altzako Historia Mintegia (1997), 95 or.

ZAPIRAIN, David; MORA, Juan Carlos: Altza: De los cubilares al Concejo. Formación y características del régimen jurídico-político altzatarra. Artiga Bilduma 1. Altzako Historia Mintegia (1996), 23, 26 orr.

sortze data: 2012-12-05 / eguneratze data: 2016-06-09

Polloe baserria

POLLON

ZAPIRAIN, David; MORA, Juan Carlos: Altza: De los cubilares al Concejo. Formación y características del régimen jurídico-político altzatarra. Artiga Bilduma 1. Altzako Historia Mintegia (1996), 23, 26 orr.

sortze data: 2012-12-05 / eguneratze data: 2016-06-03

LABAO

 

sortze data: 2012-12-05 / eguneratze data: 2012-12-05

Sasuategi baserria

SASOATEGI (6G)

Dokumentazioa: 1620; 1626 Sasuategui; 1635 Sasuategui; 1703 Sasuategui; 1764; 1805; 1861 Sasuategui (2); 1863 Sasoátegui; 1862; 1894.

LANDA IJURKO, Iñigo: “Altzako etxeak eta baserriak dokumentuetan”, In: Altza, Hautsa Kenduz XII (2013), 21-67 orr.

ZAPIRAIN, David; MORA, Juan Carlos: Altza: De los cubilares al Concejo. Formación y características del régimen jurídico-político altzatarra. Artiga Bilduma 1. Altzako Historia Mintegia (1996), 26 or.

sortze data: 2012-12-05 / eguneratze data: 2016-06-14

Miranda-Goia baserria

MIRANDA-GOYA (7E, desagertua)

Dokumentazioa: 1539 Miranda; 1626 Miranda; 1635 Miranda; 1703 Miranda; 1764 Miranda de arriba; 1782 Miranda de arriba; 1805 Miranda; 1861; 1863; 1862; 1894.

LANDA IJURKO, Iñigo: “Altzako etxeak eta baserriak dokumentuetan”, In: Altza, Hautsa Kenduz XII (2013), 21-67 orr.

ROQUERO USSIA, Mª Rosario: La vida cotidiana en Altza en los siglos XVII y XVIII. Artiga Bilduma 2. Altzako Historia Mintegia (1997), 95 or

ZAPIRAIN, David; MORA, Juan Carlos: Altza: De los cubilares al Concejo. Formación y características del régimen jurídico-político altzatarra. Artiga Bilduma 1. Altzako Historia Mintegia (1996), 26 or.

sortze data: 2012-12-05 / eguneratze data: 2016-06-14

Sius baserria

SIUS (6E)

Dokumentazioa: [1360 Domingo de Siens]; [1379 Domingo de Syeus]; [1390 Martin de Sius]; [1553 Juanes de Siusus]; 1597 Sieus[1]; 1620 Sius el mayor; 1626; 1635; 1703; 1719; 1764; 1782; 1861; 1863; 1862; 1894.

Oharrak: Oinetxea. Ikus ETXEBERRI.

[1] MURUGARREN, op. cit., 486. or..

LANDA IJURKO, Iñigo: “Altzako etxeak eta baserriak dokumentuetan”, In: Altza, Hautsa Kenduz XII (2013), 21-67 orr.

ROQUERO USSIA, Mª Rosario: La vida cotidiana en Altza en los siglos XVII y XVIII. Artiga Bilduma 2. Altzako Historia Mintegia (1997), 95 or.

ZAPIRAIN, David; MORA, Juan Carlos: Altza: De los cubilares al Concejo. Formación y características del régimen jurídico-político altzatarra. Artiga Bilduma 1. Altzako Historia Mintegia (1996), 26 or.

sortze data: 2012-12-05 / eguneratze data: 2016-06-14

Borda-Arzak baserria

BORDA-ARZAK (7F)

Dokumentazioa: 1703 Borda; 1719 Borda; 1764 Borda de Arzac de arriba; 1771; 1782 Borda; 1805 Borda de Arzac; 1861 Borda; 1862 Borda Arzac; 1863 Borda de Arzac.

Oharrak: 1575. urtean ‘vorda de la cassa Arzac nombrada Atañoa[1] daukagu. Atañoa Errenteriako baserria da, mugatik eta Borda-Arzaketik nahiko gertu. Borda eta Atañoa San Martzial parrokiaren Errosarioaren kofradiaren zerrendan agertzen dira 1703. urtean. [MURUGARREN, op. cit., 337. or]

[1] MURUGARREN, op. cit., 337. or..

LANDA IJURKO, Iñigo: “Altzako etxeak eta baserriak dokumentuetan”, In: Altza, Hautsa Kenduz XII (2013), 21-67 orr.

ROQUERO USSIA, Mª Rosario: La vida cotidiana en Altza en los siglos XVII y XVIII. Artiga Bilduma 2. Altzako Historia Mintegia (1997), 95 or.

sortze data: 2012-12-04 / eguneratze data: 2016-06-09

Polloetxipi baserria

POLLOECHIPI

ROQUERO USSIA, Mª Rosario: La vida cotidiana en Altza en los siglos XVII y XVIII. Artiga Bilduma 2. Altzako Historia Mintegia (1997), 59 or.

sortze data: 2012-12-04 / eguneratze data: 2016-06-03

Guardaplata baserria

1960. urte aldean

Irudi gehiago Tokiko Bilduman.

Kokapena: 43.32342, -1.94113

Dokumentazioa:

  • Lehen aipamena: 1456, “monte de Pordeplata”. Etxearen aipamenik zaharrena: 1535, Pordeprat. Bota aurretik zeukan izenaren lehen aipamena: 1862.
  • Izenaren aldaerak: 1635, Pordeplat; 1703, Bordeplat; 1733, Gordaplat; 1782, Por de Plat.

Oharrak: Desagertua. 1719. urtean errota bat duela agertzen da (ikus Zalduako errota). 1733an, Guardaplatan oratorio bat dago.

Erreferentziak:

sortze data: 2012-12-04 / eguneratze data: 2017-05-18

Migeltegi, baserria

Kokapena

Dokumentazioa

  • Pertsona izena: 1611, 1635 Miguel de Yturrieta
  • Etxea: 1703; 1724; 1764; 1782; 1882
  • Lekua: 1859

Aldaerak

  • Migueltegui

Erreferenziak

  • LANDA IJURKO, Iñigo: “Altzako etxeak eta baserriak dokumentuetan”, In: Altza, Hautsa Kenduz XII (2013), 21-67 orr.
  • ROQUERO USSIA, Mª Rosario: La vida cotidiana en Altza en los siglos XVII y XVIII. Artiga Bilduma 2. Altzako Historia Mintegia (1997), 83, 95
  • 1616. Migel de Iturrieta-k eta haren emaztea Mariana de Larratxao-k emandako ahalorde agiria, Jogre de Iturrieta lehengusuaren alde, denak Donostiako auzokideak, zentsoan har dezan printzipaleko 500 dukat arte, ondasunen bermearekin. 7 or.
  • 1859-08-20 Gipuzkoako Protokoloen Artxibo Historikoa: Azpialokatzea, Altzako Migeltegi lekuan dagoen lursail bat. Altzako auzotar den Jose Maria Arrospidek, Donostiako auzotar den Juan Jose Santestebanen aldekoa. AHPG-GPAH 3/3088,A:404
  • Mikeltegi, 1864. urtea. MUJIKA, Luis Mari: Euskal Toponimiazko materialeak. VII alea. 267 or.
  • Migueltegui, 1882-05-05: “[Larrachao o Larrachoenea] … por el N.con los pertenecidos de la casería llamada “Migueltegui” de Dª Loreto Sein; por S. con los de la llamada “Paris” propiedad del mismo Francisco Alquiza y un camino carretil público;”
sortze data: 2012-12-04 / eguneratze data: 2020-04-19

Larratxao baserria

LARRATXAO (6D, desagertua)

Dokumentazioa: 1531; ; 1577; 1620; 1626; 1703; 1719 Larrachau; 1764; 1782; 1860 Larracho; 1861; 1863; 1862; 1894.

Oharrak: Oinetxea. Jatorrizko kokapenaren inguruan ikus LARREANDI.

LARRACHAO

ROQUERO USSIA, Mª Rosario: La vida cotidiana en Altza en los siglos XVII y XVIII. Artiga Bilduma 2. Altzako Historia Mintegia (1997), 83, 95 orr.

LANDA IJURKO, Iñigo: “Altzako etxeak eta baserriak dokumentuetan”, In: Altza, Hautsa Kenduz XII (2013), 21-67 orr.

ZAPIRAIN, David; MORA, Juan Carlos: Altza: De los cubilares al Concejo. Formación y características del régimen jurídico-político altzatarra. Artiga Bilduma 1. Altzako Historia Mintegia (1996), 26 or.

sortze data: 2012-12-04 / eguneratze data: 2021-01-17

Zalduakoerrota, errota

Kokapena: 43.322316, -1.938874

Dokumentazioa:

  • 1577 [Murugarren] molino de Gomyztegui
  • 1710 “Guardaplata y su molino”
  • 1764 Molino de Zaldua
  • 1782 Zalduacoerrota
  • 1805 Molinos de Zaldua.

Oharrak: Leku honetan Tellabidek JUANETXE errota kokatu du; XX. mende hasieran haren arrastoak baino ez ziren geratzen eta itsasgorak bertaraino heltzen omen zen. Gomistegiren eta Guardaplataren erroten, Zalduakoerrotaren eta Juanetxeren artean egin dugun lotura, kokapenean eta errotaren jarduerak denboran izan duen jarraipenean oinarritzen da. Ikus Uralde.

Erreferentziak:

  • LANDA IJURKO, Iñigo: “Altzako etxeak eta baserriak dokumentuetan”, In: Altza, Hautsa Kenduz XII (2013), 21-67 orr.
  • MURUGARREN zAMORA, Luis: “Cuadernos de extractos de los acuerdos del Ayuntamiento de San Sebastián – Registros de actas I (1570-1599. In BEHSS, 30 (1996), 347. or.
  • ROQUERO USSIA, Mª Rosario: La vida cotidiana en Altza en los siglos XVII y XVIII. Artiga Bilduma 2. Altzako Historia Mintegia (1997), 83, 95 orr.
  • TELLABIDE AZKOLAIN, Josu: Donostiako Toponimi Erregistroa / Registro Toponímico Donostiarra. Donostiako Udala, 1995. 121. or.
sortze data: 2012-12-04 / eguneratze data: 2019-06-05

ERRECA. Errota

 

sortze data: 2012-12-04 / eguneratze data: 2012-12-04

Siustegi baserria

SIUSTEGI (6B)

Dokumentazioa: 1626; 1635; 1719; 1764; 1782; 1805; 1861; 1863 Siústegui; 1862; 1894.

LANDA IJURKO, Iñigo: “Altzako etxeak eta baserriak dokumentuetan”, In: Altza, Hautsa Kenduz XII (2013), 21-67 orr.

ROQUERO USSIA, Mª Rosario: La vida cotidiana en Altza en los siglos XVII y XVIII. Artiga Bilduma 2. Altzako Historia Mintegia (1997), 83,84,95 orr.

ZAPIRAIN, David; MORA, Juan Carlos: Altza: De los cubilares al Concejo. Formación y características del régimen jurídico-político altzatarra. Artiga Bilduma 1. Altzako Historia Mintegia (1996), 26 or.

sortze data: 2012-12-04 / eguneratze data: 2016-06-14

Aingelu-Bea baserria

AINGELU-BEA (9B)
Dokumentazioa: 1635 Aynguelu; 1703 Angelu; 1719; 1764 Ainguelu de abaxo; 1782 Ainguelu de abajo; 1861; 1862 Aingueru-bea; 1863 Aingueru-béa; 1894 Ainguelu.

LANDA IJURKO, Iñigo: “Altzako etxeak eta baserriak dokumentuetan”, In: Altza, Hautsa Kenduz XII (2013), 21-67 orr.

ROQUERO USSIA, Mª Rosario: La vida cotidiana en Altza en los siglos XVII y XVIII. Artiga Bilduma 2. Altzako Historia Mintegia (1997), 27, 95 orr.

sortze data: 2012-12-04 / eguneratze data: 2016-06-09

Mariangelesenea baserria

MARIANGELES-ENEA

ROQUERO USSIA, Mª Rosario: La vida cotidiana en Altza en los siglos XVII y XVIII. Artiga Bilduma 2. Altzako Historia Mintegia (1997), 34 or.

sortze data: 2012-12-03 / eguneratze data: 2016-05-31

Zornoza baserria

ZORNOZA (5C, desagertua)

Dokumentazioa: 1635 Cornoca; 1703 Soronoza; 1719 Sornoza (“propia de Domingo de Sornoza”); 1764 Zornoza; 1782 Zornoza; 1805 Sorronza

Oharrak: Garro eta Julimasene artean. Tellabidek[1] TXORRONTXA izena jaso du ZANDARDEGI etxearentzat (Ikus SANTANDERTEGI), baina bi etxe ezberdinak dira.

[1] TELLABIDE, op.cit., 193. or..

LANDA IJURKO, Iñigo: “Altzako etxeak eta baserriak dokumentuetan”, In: Altza, Hautsa Kenduz XII (2013), 21-67 orr.

ROQUERO USSIA, Mª Rosario: La vida cotidiana en Altza en los siglos XVII y XVIII. Artiga Bilduma 2. Altzako Historia Mintegia (1997), 27, 59, 95 orr.

sortze data: 2012-12-03 / eguneratze data: 2016-06-09

Berrieta baserria

ROQUERO USSIA, Mª Rosario: La vida cotidiana en Altza en los siglos XVII y XVIII. Artiga Bilduma 2. Altzako Historia Mintegia (1997), 27 or.

sortze data: 2012-12-03 / eguneratze data: 2016-05-30

Lizardi-Txiki baserria

LIZARDI CHIQUI. Caserío

ROQUERO USSIA, Mª Rosario: La vida cotidiana en Altza en los siglos XVII y XVIII. Artiga Bilduma 2. Altzako Historia Mintegia (1997), 25 or.

sortze data: 2012-12-03 / eguneratze data: 2016-05-31

Katalintxoene baserria

KATALINTXOENE (8B)

Dokumentazioa: 1635 Catalinachorena; 1703 Catalina goyene; 1719 Catalinachorena; 1764 Cathalinchorenea; 1782 Cathalinchoenea; 1860 Catalinchacar; 1861; 1863 Catalincho; 1862; 1894.

LANDA IJURKO, Iñigo: “Altzako etxeak eta baserriak dokumentuetan”, In: Altza, Hautsa Kenduz XII (2013), 21-67 orr.

CATALINCORENA, KATALINTXOENE

ROQUERO USSIA, Mª Rosario: La vida cotidiana en Altza en los siglos XVII y XVIII. Artiga Bilduma 2. Altzako Historia Mintegia (1997), 21, 95 orr.

sortze data: 2012-12-03 / eguneratze data: 2016-06-14

Fermintxoenea baserria

FERMINCHOENEA

ROQUERO USSIA, Mª Rosario: La vida cotidiana en Altza en los siglos XVII y XVIII. Artiga Bilduma 2. Altzako Historia Mintegia (1997), 20 or.

sortze data: 2012-12-03 / eguneratze data: 2016-05-31

Sarategi baserria

SARATEGI (5B, desagertua)

Dokumentazioa: 1465 Sara; 1596 Çarategui; 1597; 1664 Sarategui; Zarategui; 1719 ; 1761; 1764 Echeuerria Atocharena; 1782; 1782 Atocharena ó Sarrateguico Echeberria; 1861; 1863 Sarátegui; 1862; 1894.

Oharrak: Oinetxea. 1719. urteko dokumentuan, Sarategui “propia de Diego de Atocha”.

LANDA IJURKO, Iñigo: “Altzako etxeak eta baserriak dokumentuetan”, In: Altza, Hautsa Kenduz XII (2013), 21-67 orr.

ROQUERO USSIA, Mª Rosario: La vida cotidiana en Altza en los siglos XVII y XVIII. Artiga Bilduma 2. Altzako Historia Mintegia (1997), 20, 95

sortze data: 2012-12-03 / eguneratze data: 2016-06-14

Larrerdi oinetxea

Kokapena: Altzagaina (43.31719, -1.93602)

Dokumentazioa

  • Lehen aipamena: Abizenarena: 1442 Mª Perez de Larrerdi[1]; Etxearena: 1561 Larraerdi
  • Aldaerak: 1626 Larraerdi; 1719 Larrerdia; 1861 Lardi; Lardi-aundi
  • Oharrak:
    • Oinetxea
    • Ikus Arzak

Erreferentziak

sortze data: 2012-12-03 / eguneratze data: 2021-02-08

Arnaobidao, oinetxea

Arnaobidao

Erenchun (1974)

Kokapena: 43.321838, -1.944315

Dokumentazioa:

  • Lehen aipamena: 1442 (Domingo de Lizasok aipatua). Etxearen aipamenik zaharrena: 1465. Bota aurretik zeukan izenaren lehen aipamena (Ernabiro): 1805.
  • Izenaren aldaerak: 1535, Arnauvidau; 1703,Ernabidao; 1719, Hernavide; 1764, Arnabidao; 1782, Arnabida; 1805, Ernabiro; 1861, Ernabidado; 1862, Ernabido; 1894, Hernavao.

Oharrak: Arnaobidao oinetxea da eta armarria dauka. XX. mendeko 30. hamarkadan eraitsi zuten eta bere lekuan Contadores lantegia eraiki zuten. Gaur egun bere orubean Macondo urbanizazioa eta ondoan dauden babes ofizialeko etxeek daude. Eraitsi ondoren baserri berri bat eraiki zuten oso gertu, gaur egun parrokia dagoen inguruan, Ernabido/Ernabiro izenarekin ezaguna.

Erreferentziak:

Arg.: Euskonews, 503. zbka.
Arg.: Euskonews, 503. zbka.
sortze data: 2012-12-03 / eguneratze data: 2020-04-27

ARZAC, Marcial

 

sortze data: 2012-12-01 / eguneratze data: 2012-12-01

GAMON, Josef

 

sortze data: 2012-12-01 / eguneratze data: 2012-12-01